I Marias huvud - Här får ni ta del av ALLT

Eller vilken konstig överskrift...har jag nånsin varit normal egentligen ??  *S*

Hur som helst så är jag så trött och less på mitt onda, tjocka, feta, svullna ben som bara är ivägen och liksom nästan saknar funktion. Å så är jag less på att drabbas av ångest och gråtattacker då jag bara vill gräva ner mig och dö... och så är jag trött på å vara en sjukskriven jäkel som inte duger till nått...

Jag vill ha normala ben. Och normala i min värld, eller på min kropp rättare sagt är i alla fall jämnfeta ben som inte värker. Jag vill slippa få jobbiga tankar som får en att börja grina, och jag vill vara normal och kunna jobba som alla andra.

Ibland får jag dåligt samvete över mitt gnäll oxå, för jag VET att det finns miljoner människor som har det tusen gånger värre än jag, men å andra sidan så kan man inte fundera på dom hela tiden heller. Det är ungefär som dom som knappt äter för att det är synd om de fattiga barnen i Afrika (Angelina Jolie gjorde ju så...sympati-svälte sig) men inte fasen blir dom llyckligare för att nån annan gör likadant ! Och dessutom är det här min alldeles egna blogg som jag definitivt använder i TERAPI-syfte...därför får jag skriva och gnälla hur mycket jag vill, och det känns ju skönt =)

I morgon ska vi till Pradaisbadet i Ö-vik. Känns ju inte sååå kul att visa upp de totalt oläckra benen på ett badhus, men min kropp har liksom aldrig varit nått att visa upp så vad gör väl ett konstigt ben egentligen ?! Det blir inga megaaktiviteter för mig. Att åka den roligaste bana, "Ringarna", är bara att glömma, då det typ är 1000 trappsteg upp för att ta sig dit. Blir mest till att sitta i barnpoolen med Emmie, och den varma bubbelpoolen som jag längtar efter. Känns skönt att komma iväg och göra nånting, särskilt med barnen. Tror dessutom att det kommer kännsa som en skön avlastning för benet att vara i vatten. Vi som inte har badkar hemma...jag har saknat det många gånger kan jag lova, när bensmärtorna varit som värst.